NINGBO CHIP MACHINERY CO., LTD.
Hem / Nyheter / Branschnyheter / Aluminium vs aluminiumlegering: Vad är den verkliga skillnaden för pressgjutning

Aluminium vs aluminiumlegering: Vad är den verkliga skillnaden för pressgjutning

Aluminium och aluminium är två stavningar av samma metall, inte två olika material. Grundämnet sitter en gång på det periodiska systemet med symbolen Al och atomnummer 13. "Aluminium" är standardstavningen i Nordamerika. "Aluminium" är stavningen som används av IUPAC, ISO, EN och de flesta tekniska dokument utanför Nordamerika. Skillnaden mellan en "aluminiumlegering" och en "aluminiumlegering" är därför stavning, inte kemi. Det som faktiskt förändras från region till region är beteckningssystemet som används för att namnge legeringskvaliteter, och det är där ingenjörer, inköpsteam och kvalitetsavdelningar stöter på verkliga problem.

  • Samma element, samma densitet, samma korrosionsbeteende, samma mekaniska gränser.
  • "Aluminium" dominerar i USA och Kanada; "aluminium" används i Europa, Asien, Afrika, Australien och de flesta internationella standarder.
  • Namn på legeringskvalitet är inte konsekventa: A380, EN AC-46000 och ADC10 är nära legeringar, men inte identiska specifikationer.
  • Certifieringsstandarderna skiljer sig också åt: ASTM B85, EN 1706, JIS H 5302 och GB/T 15115 definierar var och en olika sammansättning, testning och toleranser.

Var de två stavningarna kommer ifrån

Båda namnen går tillbaka till den engelske kemisten Humphry Davy. 1808 föreslog han namnet "aluminium" för den metall han trodde var gömd i alun, även om han aldrig lyckades isolera den. Han ändrade senare namnet till "aluminium", och en brittisk recensent föreslog då "aluminium" så att det skulle låta som andra klassiska metallnamn som natrium, kalium och magnesium. Själva metallen tillverkades först i oren form av Hans Christian Ørsted 1825 och förbättrades av Friedrich Wöhler några år senare. Formen "aluminium" accepterades över hela Europa och senare av International Union of Pure and Applied Chemistry (IUPAC), vilket är anledningen till att ISO-standarder, EN-standarder och den mesta vetenskapliga litteraturen utanför Nordamerika använder "aluminium".

USA behöll dock den kortare "aluminium"-stavningen. American Chemical Society antog det formellt 1925, och det blev standarden för ASTM-dokument, amerikanska ingenjörstryck och den nordamerikanska leveranskedjan. Båda stavningarna är korrekta på engelska idag. De beskriver samma grundämne, med samma atomnummer, samma densitet, samma elektriska och termiska ledningsförmåga och samma korrosionsmekanismer. Att ändra stavningen förändrar inte metallurgin med en enda procent.

För en internationell tillverkare innebär detta att samma pressgjutningsmaskin kan producera ett hus för en Michigan-kund märkt "ALUMINIUM ALLOY A380" på morgonen och ett hus för en tysk kund märkt "ALUMINIUM ALLOY EN AC-46000" på eftermiddagen. Materialet som strömmar genom ugnen är samma familj av metall; dokumentationen följer helt enkelt en annan konvention.

Den verkliga skillnaden: Legering Designation Systems

När stavningsfrågan är avgjord, flyttas den praktiska skillnaden till hur legeringar namnges och certifieras. En köpare som beställer "aluminium" från ett amerikanskt gjuteri och "aluminium" från ett europeiskt eller kinesiskt gjuteri kan få nominellt liknande material med olika specificerade kemigränser. Att förstå beteckningssystemen förhindrar kostsamma missförhållanden.

USA: Aluminium Association (AA)-koder

Aluminum Association-systemet använder fyrsiffriga koder för smideslegeringar som 6061 och 7075, och tresiffriga koder med en decimal för gjutlegeringar som 356.0 och 380.0. Den första siffran i en gjutlegering identifierar det huvudsakliga legeringselementet: 1xx.x är ren aluminium, 2xx.x är aluminium-koppar, 3xx.x är kisel plus koppar och/eller magnesium, 4xx.x är kisel som huvudtillsats, 5xx.x är magnesium och så vidare. Siffran efter decimaltecknet anger produktformen (.0 för gjutgods, .1 och .2 för göt). Bokstaven före siffran, såsom "A" i A356.0, är ​​en modifieringsmarkör som signalerar en definierad förändring i föroreningsgränser eller sammansättningsintervall jämfört med den ursprungliga legeringen. I butiksritningar tas decimalen vanligtvis bort, så A380.0 skrivs helt enkelt A380.

Europa: EN 1706 och EN AW beteckningar

Det europeiska systemet följer EN 1706 för gjutgods och EN 573 för smidesprodukter. Smideslegeringar använder prefixet EN AW- följt av ett nummer som speglar Aluminum Association-koden, så EN AW-6061 är samma sammansättningsfamilj som AA 6061. Gjutna legeringar använder EN AC- följt av ett femsiffrigt nummer, och samma legering kan också skrivas med en kemisk symbolbeteckning. EN AC-46000, till exempel, är också skriven EN AC-AlSi9Cu3(Fe), vilket betyder ungefär 9 % kisel och 3 % koppar. EN AC-42100 är EN AC-AlSi7Mg0.3, nära A356. Det femsiffriga numret i sig är bara en kod; det är den kemiska symbolformen som låter europeiska ingenjörer läsa de viktigaste legeringselementen direkt, medan amerikanska ingenjörer vanligtvis behöver ett datablad.

Japan (JIS) och Kina (GB/T)

Japan använder ADC-serien för pressgjutning av aluminium: ADC12, ADC10 och ADC1. Prefixet "ADC" står för pressgjutning av aluminium, och siffran är helt enkelt ett index i sammansättningstabellen i JIS H 5302. Det säger inte kiselprocenten, så ADC12 ska inte läsas som "12% kisel." Kinas GB/T 15115 använder beteckningar som YL112 och YL113, där "YL" är en förkortning för 压铸铝 (yazhu lü), vilket betyder pressgjutning av aluminium. Var och en har också ett kemiskt symbolnamn, till exempel YL113 är YZAlSi11Cu3. Dessa kartsystem spelar roll när en tillverkare i Ningbo eller Guangzhou säger till dig att de kan köra "ADC12" från ditt japanska tryck, "YL113" från en kinesisk ritning eller "A380" från en amerikansk.

Beteckningsekvivalenter i ett ögonkast

För att göra de regionala skillnaderna konkreta listar tabellen nedan de beteckningar som oftast ses på gjutritningar för liknande legeringar. Behandla motsvarigheterna som ungefärliga; det slutliga beslutet bör alltid baseras på de exakta sammansättningsgränserna och den standard som styr kontraktet.

Ungefär motsvarande beteckningar för vanliga aluminiumgjutlegeringar. A356 är en gravitations-, lågtrycks- och permanentformlegering, så dess japanska och kinesiska motsvarigheter kommer från andra gjutstandarder än pressgjutningsstandarderna. Verifiera exakt kemi mot den relevanta standarden innan du slutför en specifikation.
Legeringsfamilj USA (AA) Europa (EN 1706) Japan (JIS) Kina (GB/T)
Al-Si-Cu (cirka 8-10 % Si) A380 EN AC-46000 ADC10 YL112
Al-Si-Cu (cirka 10-12 % Si) A383 EN AC-46100 ADC12 YL113
Al-Si-Mg A356 EN AC-42100 AC4CH ZL101A
Al-Si (eutektisk) A413 EN AC-44100 ADC1 YL102

Observera att ADC12 är den vanligaste japanska legeringen och den ligger närmast A383 snarare än A380. Den närmaste japanska matchen för A380 är ADC10. Många fabriker behandlar ADC12 som ett universellt svar på alla Al-Si-Cu-förfrågningar. Det är acceptabelt för enkla delar men riskabelt för komponenter med snäva utmattning eller termiska krav. Bekräfta de exakta gränsvärdena för kisel och koppar innan du godkänner en ersättning.

Pressgjutningslegeringsfamiljer som täcker de flesta industridelar

När namnsystemen väl är förstått beror materialvalet på legeringsfamiljen. För pressgjutning av aluminium täcker tre familjer majoriteten av hus, konsoler, ventilhus och strukturella komponenter.

Al-Si-Cu: A380 / A383 / EN AC-46000 / ADC12

Al-Si-Cu-legeringarna dominerar pressgjutning med hög volym. De fyller tunna väggsektioner väl, motstår hetsprickbildning och håller trycktäta i ventilhus, motorhus och transmissionskomponenter. Koppartillsatsen förbättrar styrkan och bearbetbarheten men minskar korrosionsbeständigheten något. För de flesta interna och under huven applikationer är detta en icke-fråga; för marin eller kemisk exponering, be om en korrosionsbeständig kvalitet istället.

Al-Si-Mg: A356 / EN AC-42100

Al-Si-Mg-familjen erbjuder bättre duktilitet och är värmebehandlingsbar. Efter en T6-behandling förbättras draghållfastheten och töjningen avsevärt, vilket är anledningen till att A356-T6 förekommer ofta i konstruktionsgjutgods och bilsäkerhetsdelar. Dessa delar tillverkas vanligtvis genom lågtrycks-, gravitations- eller permanentformgjutning, eftersom konventionella högtrycksgjutgods tenderar att bilda blåsor under lösningsvärmebehandling. Strukturell högtryckspressgjutning använder normalt vakuumassisterade processer och dedikerade legeringar som AlSi10MnMg (EN AC-43500). I alla fall kräver dessa legeringar en ren smälta och striktare processdisciplin än A380.

Al-Si: A413 / EN AC-44100

A413 och relaterade högkisellegeringar ger mycket god fluiditet och trycktäthet tillsammans med god korrosionsbeständighet. Den förhöjda kiselhalten minskar krympningsporositeten, så dessa legeringar dyker upp i pneumatiska ventilhus, mätarhus och tunnväggiga tryckdelar. De bearbetar något mindre lätt än A380, och det höga kislet ger en grå, matt anodiserad film, så de är inte förstahandsvalet när en dekorativ anodiserad finish krävs.

Mekaniska egenskaper: diagram och tabell

Mekaniska egenskaper spelar roll endast när de mäts mot rätt standard. Tabellen nedan jämför typisk draghållfasthet för de legeringar som nämns i denna artikel. Värdena är typiska publicerade siffror, inte garanterade minima, och A356-T6-siffran gäller för permanentformgjutningar snarare än högtrycksgjutgods. De garanterade siffrorna lever i den styrande materialstandarden och bör matcha din specifikation exakt.

Typisk draghållfasthet för vanliga aluminiumgjutlegeringar (som gjutna om inget annat anges)

A380 324 MPa
ADC12 310 MPa
A383 310 MPa
A413 296 MPa
A356-T6 276 MPa

Förlängning är där skillnaderna blir synliga. A380 uppvisar typiskt cirka 3,5 % förlängning i det gjutna tillståndet, medan A356 i T6-tillståndet kan nå ungefär 5 till 10 % beroende på gjutkvalitet och sektionstjocklek. Om din del är utformad för att böjas snarare än att gå sönder i ett kraschscenario, är en värmebehandlad lågjärnslegering som A356-T6 en annan klass av material än en gjuten Al-Si-Cu-legering. Den enda egenskapen driver många strukturella gjutningsbeslut.

Typiska mekaniska egenskaper för vanliga aluminiumgjutlegeringar (publicerade typiska värden, ej garanterade minima). Bekräfta värden mot gällande standard och fabrikens faktiska testrapporter.
Alloy Draghållfasthet (MPa) Sträckgräns (MPa) Förlängning (%) Typiska applikationer
A380 324 160 3.5 Motorhus, ventilhus, konsoler
ADC12 310 152 3.5 Bilhus, laddare
A413 296 131 2.5 Trycktät pneumatik, instrumentering
A356-T6 (permanent form) 276 186 6.0 Konstruktionsdelar, upphängningskomponenter

För delar som kommer att fungera nära spänningsgränsen räcker det inte med enbart betygsval; gjutningsprocessen måste också vara konsekvent. Höghållfasta resultat beror på kontrollerad smältbehandling, låg gashalt och korrekt matning under stelning. Om din komponent behöver denna nivå av säkerhet, diskutera processplanen med tillverkaren innan verktyget börjar.

High-Strength Aluminum Alloy Castings for Demanding Structural Applications Höghållfasta aluminiumlegeringsgjutgods för krävande strukturella tillämpningar När spänningsbegränsningar driver valet av legeringar spelar processkonsistens lika stor roll som själva materialet. Dessa skräddarsydda gjutgods kombinerar höghållfasta legeringar med kontrollerad smältning och stelning för pålitlig lastbärande prestanda. Visa produkt →

Vanliga namnmisstag som orsakar verkliga misslyckanden

Efter år av granskning av gjutritningar och materialcertifikat dyker samma misstag upp om och om igen. Var och en kan spåras till aluminium kontra aluminium namnförvirring i en eller annan form.

  • Behandlar 6061 som en pressgjutningslegering. 6061 är en smideslegering utvecklad för extrudering, smide och valsning. Det kan gjutas, men det beter sig inte som en riktig gjutlegering, och du kommer sannolikt att se heta rivning och nedslående mekaniska resultat. Om en ritning säger 6061 och en leverantör föreslår A380 eller A356, granska de faktiska servicekraven innan du accepterar ersättningen.
  • Förutsatt att A380 och ADC12 är identiska. A380 specificerar kisel mellan 7,5 och 9,5 % och koppar mellan 3,0 och 4,0 %. ADC12 tillåter kisel på 9,6 till 12,0 % och koppar på 1,5 till 3,5 %. Kiselområdena överlappar inte alls, och kopparområdena överlappar endast mellan 3,0 och 3,5 %. Mikrostrukturen förändras, sekundära faser förändras och högtemperaturprestanda flyttas även om delen ser identisk ut på bänken. De närmare motsvarigheterna är A383 för ADC12 och ADC10 för A380.
  • Blanda stavningen med specifikationen. Att skriva "aluminium" på ritningen gör inte projektet europeiskt, och att skriva "aluminium" gör det inte amerikanskt. Stavningen har noll effekt på metallurgin. Det som spelar roll är vilket standardnamn och vilket kemikuvert som skrivs in i kontraktet.
  • Ignorera humöret. Tempereringsbeteckningen har lika stor betydelse som grundbetyget. En gjuten A356-del har avsevärt lägre hållfasthet och duktilitet än en A356-T6-del. En ritning som säger "A356" utan temperament lämnar leverantören fritt att skicka en svagare version.
  • Lita på ett namn istället för en standard. En tillverkare kan säga "vi gör A380 varje dag" utan att specificera om de kontrollerar smältan enligt ASTM B85, EN 1706 eller ett internt recept. Bara namnet är ingen specifikation.

Dessa namnfrågor förändrar inte själva gjutningsprocessen. Pressgjutning av A380 i USA och pressgjutning av EN AC-46000 i Tyskland följer samma fysikaliska principer för smältinsprutning, stelning under tryck och utstötning. För en fullständig förklaring av varför processen producerar exakta, repeterbara delar, läs vår praktiska genomgång av hur aluminiumpressgjutning fungerar.

Vad detta betyder för upphandling och kvalitet

Betrakta en konkret situation från en verklig försörjningskedja. En köpare i Michigan skickar en utskrift som säger "CAST ALUMINIUM A380", och fabriken bekräftar produktionen till "ADC12." Delarna klarar dimensionsinspektionen men misslyckas med ett termiskt cykliskt test efter tre månader i drift. Kemiintervallen hjälper till att förklara varför. A380 kräver 7,5 till 9,5 % kisel och 3,0 till 4,0 % koppar, medan ADC12 tillåter 9,6 till 12,0 % kisel och 1,5 till 3,5 % koppar. Högre kisel och lägre koppar förändrar fasfördelningen i gjutgodset, inklusive CuAl2-fasen, och med den delens hållfasthet, hårdhet och termiska beteende.

Lösningen är att aldrig bråka om vilket namn som är rätt. Det är att sätta in en enda standard i kontraktet och kontrollplanen. Namnge legeringen, namnge standarden och namnge egenskapsmålen. Ett materialcertifikat bör ange den styrande standarden, det exakta värmenumret och de faktiska kemiresultaten, inte bara ett handelsnamn.

Ett andra scenario: en tysk kund skickar en ritning som säger "EN AC-46000" och lägger till strängare gränser för järn och zink än fabrikens standardkvalitet. Fabriken i Asien föreslår en motsvarighet från sin katalog, och på pappret ser legeringen likadan ut. Utan att kontrollera föroreningsgränserna är skillnaden osynlig tills delar börjar spricka under monteringen. Högre järn främjar spröda nålformade järnrika faser som minskar duktiliteten och utmattningslivslängden. Skillnaden mellan "aluminium" och "aluminium" i det här fallet är en enda bokstav, men skillnaden mellan efterlevnad och avvisning kan vara några tiondels procent järn.

För högtemperaturservice behöver ventilhus och motorhus nära värmekällor legeringar och processförhållanden som motstår krypning och termisk utmattning. Gjutstrukturen måste vara tät, smältan avgasad och legeringen måste väljas med tanke på arbetstemperaturen. Högtemperaturbeständiga aluminiumlegeringsgjutgods är designade kring exakt dessa serviceförhållanden, och specifikationen bör göra temperaturintervallet tydligt snarare än att överlåta det till leverantörens gissning.

High-Temperature Resistant Aluminum Alloy Castings for Thermal Service Högtemperaturbeständiga aluminiumlegeringsgjutgods för termisk service För ventil- och motorhus nära värmekällor tar denna gjutlinje krypning och termisk utmattning genom val av legeringar och avgasning, vilket gör driftstemperaturintervallet tydligt för tillverkaren. Visa produkt →

Hur man specificerar en pressgjutningslegering korrekt

Steg-för-steg-vägen nedan är vad vi rekommenderar när du skickar en avgjutningsförfrågan, oavsett vilken stavning du använder på ritningen.

  1. Definiera tjänstemiljön först. Drifttemperatur, tryck, exponering för fukt, kemikalier eller vägsalt och förväntad utmattningslivslängd kommer alla före valet av legering. Skriv ner dem även om ritningen inte kräver det.
  2. Välj legeringsfamiljen. Använd Al-Si-Cu-familjen för allmänna hus och konsoler, Al-Si-Mg-familjen för strukturella eller värmebehandlade delar (vanligtvis gjorda av lågtrycks- eller permanentgjutning) och Al-Si-familjen för tunnväggiga trycktäta komponenter. Nämn eventuella anodiserings- eller beläggningskrav i detta skede, eftersom innehållet av kisel och koppar påverkar finishen.
  3. Välj gjutningsprocessen. Pressgjutning av aluminium fungerar bra för höga volymer och snäva toleranser. För mycket stora delar, små kvantiteter eller komplexa interna kärnor, överväg andra processer och jämför därefter.
  4. Skriv in standarden i ritningen. Namnge legeringen, temperamentet eller tillståndet och den styrande standarden, till exempel "A380 (som gjuten) till ASTM B85" eller "EN AC-46000 till EN 1706." Undvik att bara skriva "aluminium" eller "aluminium" enbart.
  5. Definiera provtagnings- och testmetoder. Specificera om dragteststänger är gjutna separat eller bearbetade från delen, hur många prover som testas per parti och vilka acceptabla gränser som är.
  6. Bekräfta motsvarigheter skriftligen. Om tillverkaren föreslår en annan beteckning, kräv en kemijämförelsetabell och skriftlig bekräftelse på att den föreslagna legeringen uppfyller dina egenskapsmål.

Om du fortfarande är i det stadiet att välja legering istället för att matcha en befintlig ritning, går vår praktiska guide till den bästa aluminiumlegeringen för pressgjutning igenom kompromisserna mellan gjutbarhet, hållfasthet, duktilitet, termisk prestanda och kostnad i mer detalj.

Toleranshantering är lika viktigt. Olika gjutlegeringar krymper med något olika hastighet, så en ritning gjord för en legering kan ge dimensionellt olika delar när den gjuts i en annan. Precisionsbearbetning efter gjutning kan korrigera de flesta positionstoleranser, men väggtjocklek, planhet och referensegenskaper måste utformas med det valda materialet i åtanke. Precisionsgjutna delar av aluminiumlegering beror på denna interaktion mellan val av legering, verktygsdesign och bearbetning efter gjutning.

Precision Aluminum Alloy Cast Parts with Integrated CNC Machining Precisionsgjutna delar av aluminiumlegering med integrerad CNC-bearbetning Olika legeringar krymper olika, så dimensionell noggrannhet beror på ritningsmaterialparet. Dessa precisionsgjutgods använder CNC-efterbearbetning för att korrigera toleranser samtidigt som väggtjockleken och datumegenskaperna bibehålls. Visa produkt →

Att arbeta med en tillverkare som hanterar båda standarderna

Vår fabrik i Ningbo, Kina, tillverkar anpassade pressgjutgods av aluminiumlegeringar för kunder i USA, Storbritannien, Tyskland, Japan, Sydkorea och andra internationella marknader. Vi ser båda stavningarna på samma produktionslinje: en kund skickar ett tryck märkt "ALUMINIUM ALLOY A380", nästa skickar "ALUMINIUM ALLOY EN AC-46000." Båda tillverkas i samma pressgjutningsceller, med samma smältkontroll, samma läckagetestning och samma dimensionsrapportering. Det som är viktigt för oss är inte stavningen, utan standarden du definierar.

Vår kapacitet täcker formtillverkning, pressgjutning, CNC-bearbetning och ytbehandling under ett tak. Formverkstaden designar, bygger och reparerar verktyg internt. Pressgjutningsverkstaden driver zink och aluminiumlegeringar med processparametrar registrerade per batch. Bearbetningscentret tar gjutgods till slutliga toleranser. Slutlinjerna hanterar polering, kulblästring, anodisering och beläggning. Dessa funktioner finns i samma fabrik, så förfrågningar om legeringsändringar, toleransfrågor och första artikelrapporter kommer från ett team snarare än en kedja av underleverantörer.

Fabriken är certifierad enligt ISO 9001:2015 och IATF 16949:2016. Om din produkt är ett motorhus för en elektrisk drivning, ett tryckreducerande ventilhus för gasreglering, ett instrumenthölje för utomhusövervakning eller ett trådlöst laddarhölje för en fordonsinredning, är kvalitetssystemet som hanterar ditt projekt detsamma som bilkunder granskar. Eftersom vi är en anpassad tillverkare är dessa produktkategorier exempel på delar vi har producerat snarare än en stängd katalog. Skicka din ritning, så kommer vi att rekommendera legeringen, gjutningsprocessen och de sekundära operationerna som är meningsfulla för din applikation.

Vanliga frågor

Är aluminium och aluminium samma metall?

Ja. De är två stavningar av exakt samma element, med samma atomnummer, densitet, konduktivitet och mekaniska beteende. "Aluminum" är den amerikanska stavningen; "aluminium" är den internationella stavningen som används av IUPAC-, ISO- och EN-standarder. Att välja den ena framför den andra förändrar inte materialet.

Varför står det "aluminiumlegering" på min ritning men materialcertifikatet säger "aluminiumlegering"?

Eftersom fabriken exporterar internationellt och följer ISO eller EN namnkonventioner på officiella dokument. Många certifikat visar både stavningar för att undvika tull- och dokumentationsförseningar. Det underliggande materialet är identiskt. Det du bör kontrollera på certifikatet är inte stavningen utan legeringsbeteckningen, värmenummer och faktiska kemiresultat.

Är A380 samma som ADC12?

Nr A380 specificerar kisel vid 7,5 till 9,5 % och koppar vid 3,0 till 4,0 %, medan ADC12 tillåter kisel på 9,6 till 12,0 % och koppar på 1,5 till 3,5 %. ADC12 är närmare A383, och den närmaste japanska matchen för A380 är ADC10. Många fabriker behandlar dessa Al-Si-Cu-kvaliteter som utbytbara mot enkla delar. För komponenter med utmattning, trycktäthet eller termiska krav, specificera en standard och verifiera smältkemin mot den.

Vilken legering ska jag välja för högtemperaturservice?

För långvarig drift över ungefär 150°C spelar både baslegeringen och mikrostrukturen roll. Al-Si-Mg-legeringar i T6-tillstånd förlorar mycket av sin värmebehandlingshållfasthet över cirka 150°C eftersom förstärkningen utfäller överdrift, medan kopparhaltiga legeringar såsom A380 i allmänhet håller sin styrka bättre vid måttligt förhöjda temperaturer. I båda fallen presterar en väl avgasad, tät gjutning med kontrollerad järnhalt bättre än en standardsmälta med överdriven porositet. Diskutera det faktiska temperaturintervallet och förväntad livslängd med tillverkaren innan du slutför specifikationen.

Hur ser jag till att en tillverkare uppfyller USA- eller EU-standarden?

Sätt in standarden i köpekontraktet, kräv en första artikelbesiktning, begär ett materialcertifikat med faktiska kemiresultat och granska produktionsprocessen. Ett kvalitetssystem certifierat enligt IATF 16949 eller ISO 9001 är en stark indikator men ersätter inte ett kontrakt som anger den exakta legeringen och testmetoden.

Kan du gjuta en del till både amerikanska och europeiska legeringsbeteckningar?

Ja. Eftersom basmetallen är av samma familj och sammansättningsintervallen är nära för de flesta vanliga kvaliteter, kan vårt smältkontrollteam justera kemin för att möta antingen den amerikanska eller den europeiska beteckningen. Det tryckta legeringsnamnet på ritningen spelar ingen roll för oss; standarden du anger är vad vi kontrollerar mot.